Om man är van vid vanlig aktiehandel kan det kanske vara svårt att förstå begreppet shortselling. Vid vanlig aktiehandel köper man ju normalt ett antal aktier och hoppas sedan på att det aktuella företaget kommer öka i värde. Så tänker man inte nödvändigtvis som daytrader. Normalt kommer en daytrader att handla med t.ex. CFD-kontrakt eller futures som speglar aktiekursen. Men i ett sådant fall äger man inte själv aktien. Detta gör det möjligt att ”shorta” eller ”sälja marknaden” och på så vis kan man få vinst även när själva aktiekursen faller.
Shortselling i praktiken
När man är ”säljare på marknaden” ska man föreställa sig att man först lånar ett antal värdepapper (detta görs vanligtvis med CFD-kontrakt eller så kallade futures). När man har lånat dem säljer man dem omedelbart till bästa erbjudandet. Därefter hoppas man på att kursen faller varefter man köper tillbaka aktierna igen – då förhoppningsvis till ett billigare pris. När detta är gjort levererar man tillbaka papperna till den ursprungliga ägaren med vinst.
För att göra det ännu mer konkret kan man föreställa sig att man går över till grannen och frågar om man kan låna hans nya gräsklippare i två dagar. När man har lånat den säljer man den omedelbart på Blocket för 5 000 kronor. Två dagar senare ser du exakt samma slags gräsklippare, men nu är priset 4 000 kronor. Man köper gräsklipparen, lämnar tillbaka den till grannen och tackar för lånet. Grannen har fått sin gräsklippare tillbaka och man själv har samtidigt tjänat 1 000 kronor.
När det gäller CFD-handel ska man dock tillägga att säljaren är helt införstådd med att man provar att tjäna pengar på hans ”gräsklippare”. Samtidigt är det du som lånar som står med risken, för det kan ju vara så att du inte lyckas köpa tillbaka ”gräsklipparen” för ett billigare pris. I så fall förlorar man mellanskillnaden eftersom grannen ju ska ha sin maskin tillbaka, oavsett vad den kostar.
Shortselling diskuterades mycket under finanskrisen. En del tyckte att det var omoraliskt att spekulera i om ett företag klarade sig dåligt och fick ett fallande kursvärde. Det är upp till den enskilda daytradern att avgöra om det är moraliskt eller inte med ”shortselling”, men i verkligheten förknippas begreppet också med mycket sunt förnuft.
Spekulation och shortselling uppstod inom spannmålshandeln
Den moderna historien om köp och försäljning av kontrakt kommer från 1848 i Chicago, då staden var högkvarter för lagring, försäljning och distribution av spannmål. Spannmålshandeln var säsongsbetonad och bönder ville skydda sig mot stora fluktuationer i priset på spannmål, som i värsta fall skulle kunna hota deras existens. De säkrade sig genom att sälja spannmål på kontrakt till ett fast pris i framtiden. Då var det plötsligt köparen som stod med risken (men också vinsten) om priset på spannmål steg eller sjönk mer än det överenskomna priset. Med den relativt öppna konstruktionen uppkom ett antal mellanhänder som ständigt köpte och sålde kontrakt på spannmål. Detta gav upphov till en marknad för spekulation och shortselling.
Man kan samtidigt argumentera positivt för att en massa köpare och säljare är med och gör marknaden likvid – en likvid marknad kan nämligen i slutändan innebära att prissättningen av en vara blir mer korrekt. Här kan man föreställa sig vad som skulle hända om det fanns många säljare (av till exempel spannmål) men endast en köpare. I en sådan situation hade köparen haft makten att sakta men säkert kunnat pressa priset lägre och lägre. Slutligen hade bönderna knappt kunnat få deras företag att köra runt. I en sådan situation hade nog de flesta bönder önskat att det fanns mer än en köpare av deras spannmål.